Har fått massa frågor om hur det är att bo här, hur det är på jobbet, om jag längtar hem osv så tänkte skriva lite om det! Som jag skrev förut så var jag positivt inställd på allt som hände här som första dagarna så intrycken sjönk in på ett bra sätt så att komma hit var inte jobbigt alls. Men när man är här så märker man hur mycket saker man tog för givet när man var hemma. Som familjen tillexempel, blev så himla glad när dom kom hit och jag trivdes jätte bra och allting, men allt har varit så jobbigt sen dom for hem, men nu har jag kommit in i vardagen så nu går det lite lättare! Sen om man är ett kontrollfreak som jag så är det väldigt jobbigt det här med att hemma är så långt borta + alla man älskar och bryr sig om. Man vet inte vad som händer, och om det skulle hända något så kan man lixom inte göra något för man är så lååångt ifrån. Sånt kan vara jobbigt, att typ inte kunna kontrollera saker även om man gärna skulle vilja. Peppar peppar ta i trä, men jag har inte haft hemlängtan! Jag har inte vågat säga det högt till någon för jag tror det ska komma då, hihi. Men jag tror att när dagen väl kommer så kommer det kännas skönt att få komma hem! Sen förändras man så sjukt mycket här, man lever lixom livet på ett annat sätt och jag har fått ångest över hur jag har levt mitt liv hemma, det känns som att jag har slösat bort massa tid till att bry mig och oroa mig över skitsaker, samt inte varit så spontan som jag önskar att jag varit. Det här blev ganska luddigt, men aja. Sen en till sak. Jag får säga till mig själv hela tiden att inte tänka på saker hemma eller oroa mig över saker för då blir det här olidligt, det vet jag. Jag förtjänar dessutom att få lämna mina problem hemma för 3 ynka månader. Hoppas bara att det inte kommer och hemsöker mig senare, men asså ursäkta inte för att va ego, men jag förtjänar faktiskt det här och jag tänker inte låta någonting hemma som jag ändå inte kan göra något åt få påverka mig här!

Luddigt igen!

 

Första dagarna på jobbet var oxå bra, jag kände mig trygg eftersom jag fick hela 2 veckor att bara följa med och titta på för att lära mig. Är så tacksam över det. Sen hade jag som hemläxa i veckan att skriva om min framgångar som jag gjort eftersom att halva tiden har gått, det var lite jobbigt att röra runt i gamla och svåra saker som var förut, tillexempel att jag kände att animation inte var för mig, och vad har jag gjort? Vad har jag get mig in på? Jag kan inte det här, det är för svårt, jag kommer aldrig klara det osv. Men fyfan va bra jag är egentligen. Jag kände mig som en vilsen liten katt unge när jag började och såg upp till dom jag jobbade med så mycket för att dom var så framåt och modiga och jag trodde aldrig att jag skulle klara av att tex hålla i akriviteter själv, ens prata med gästerna osv. Men jag försökte ändå mitt ALLRA yttersta och bästa och nu älskar jag mitt jobb och jag är stolt över mig själv att jag har växt så himla mycket. I början så fick jag typ tunghäfta så fort jag skulle prata med någon, jag var förvirrad och att hålla i aktiviteterna var jätte svårt i början. För att inte tala om public reltion så jag började gråta på toan. Men nu ser jag fram emot det och jag blir besviken när jag inte har människor på aktiviteterna för jag VILL prata och umgås med gästerna för jag tycker det är kul och det gör mig glad! Så jag är så nöjd över mig själv angående det!!

 

Sen undrar dom hemma oxå om omställningen var konstig eller om man kände sig typ otrygg och så. Asså att åka från ett kallt skit Sverige (saknar Sverige, but still) till Spanien, värme, glada människor, sol osv det var inte alls en svår omställning. Men att vara utan familjen och vännerna var svårt i början innan jag hade kompisar här! Men vi skildes åt i Sverige på ett perfekt sätt, jag hade ALLA mina små älsklingar på flygplatsen och det var så himla kul att ni tog er tid att vara där, vet inte om jag har sagt det men TACK!!! <3 Sen, visst är mitt rum litet men jag stortrivs här! Det är det bästa stället jag vet här ungeför, förutom poolen, blir som en liten unge och har vattenshower för Sanna osv, hihi. Sen var jag orolig över att saker jag hade hemma inte skulle finnas här, men ALLT finns här, alla tjänster oxå. Jag har till och med samma pumptvål i badrummet här som jag har hemma i Sverige. Det mesta fungerar lika dant så egentligen har det inte varit en sån stor omställning. Och jag behövde verkligen det här oxå, att få komma bort från Sverige och bara fokusera på mig själv, för det finns som ingen anna jag kan lägga min energi på så det är skönt! Bästavän med mig själv som jag är!

 

Okej, hela inlägget blev ganska luddigt men ville bara svara på lite frågor och även va ärlig med allt som händer här! Aja, herrå!